Colombia - Santa Marta

Frukost på hotellet med frukttallrik, toast, äggröra och juice. Ännu en dag med strålande sol! Vi hoppade på den skumpiga lokalbussen till grannbyn, strosade runt där, badade och åt lunch. På eftermiddagen bar det iväg hemåt och väl tillbaka tog vi ett svalkande dopp i poolen. Imorgon ska vi ta en båt till stranden Playa Blanca, jag har trist nog fått soleksem på armarna (hur tusan kunde det ploppa upp först i slutet av resan??) så blir nog att smörja in sig med Aloe vera samt vara i skuggan så mycket som möjligt för mig. Men det kan ju vara skönt det också. 
 
 
 
 
 

2015

 
  
År 2015 var ett väldigt intensivt & händelserikt år för mig. De 365 dagarna innefattade bl.a. otaliga sjukhusbesök, felaktiga diagnoser, flertal strokes & TIA, tjorv med försäkringskassan, afasi, högt blodtryck, ögonlaser & besked om njursvikt, hjärtsvikt + nya förträngningar som ingen kirurg vill operera. Året kom även med höjdpunkter som asienresan, bli rödhårig, alla arkturer under våren, månaden i Kroatien, fjällvandringar, sista minuten till Turkiet, besöka Tropical Islands, få godkännandet från försäkringskassan om att få göra hjärnoperationerna i Berlin, få talet tillbaka efter afasin, en förhoppning om att en dag ha normalt blodtryck, få en Omnipod & Freestyle libre, se Prag i juletider samt efter en åtta månaders lång sjukskrivning känna mig så frisk att kunna börja arbeta igen. På tisdag ska jag dessutom få åka ner till Stockholm för att träffa en strokeforskare som också är en av de som vet mest om moyamoya i Sverige. 
 
Den bästa känslan jag hade 2015 var dock att vakna upp (efter båda operationerna) till en leende sjuksköterska som berättade att allting hade gått bra. Det var lycka & glädjetårar. Tusen stenar som försvann från mina axlar. Så som ni förstår har det minst sagt varit ett omtumlande & händelserikt år för mig. Allt detta har bidragit till att 2015 är ett år som jag kommer bära med mig resten av mitt liv.