Colombia - Santa Marta

Idag tog vi en taxibåt ut till playa Blanca. På stranden trängdes människor, restauranger, båtar m.m. men trots det var det en av de vackrare stränderna vi besökt denna resa. Sanden var mjuk och vattnet var väldigt klart - men att säga att det var något paradisiskt över den skulle vara att ta i. Fast värd ett besök var den absolut.  
 
En tanke som började snurra lite - finns det ens några vackra, lättillgängliga, relativt folktomma stränder mer? Jag vet inte. Vi har lite funderingar på att åka iväg till Filippinerna till hösten, som har cirka 7000 små öar, kanske man kan hitta några där?  
 
Middag åt vi på en av de restauranger som låg på den mysiga lilla gågatan i centrum... Vi lyckades knipa det sista lediga bordet, Victor tyckte dock att hans stol var lite för obekväm så jag sa till honom att vi kunde byta stol om han ville, men nix nej, som den gentleman han är ville han inte det. Men så händer det som inte fick hända... Servitrisen kommer för att ta vår beställning och Victor kläcker direkt ur sig om det inte finns ett bord där inne som vi kan sitta vid. Jag och Lisa sitter där som två frågetecken, servitrisen tittar chockat på oss och säger efter en stund att om vi vill kan hon fixa ett bord till oss därinne. Innan jag och Lisa hinner protestera har Victor älgat iväg in och det slutar med att vi, från att ha suttit vid ett bord på en romantisk kullerstensgata med livemusik utomhus, får sitta svettiga inne vid ett pyttelitet bord bredvid toaletten med insyn till köket... Victor jätte nöjd och jag och Lisa förstod inte ens vad som hände. Hur trög kan man egentligen vara? Den dyraste rätten jag ätit under denna resa fick jag äta bredvid toaletten... Hoff hoff hoff, blir så matt.. Så kan det gå när Victor får bestämma.
 
Imorgon lämnar vi Santa Marta och tar nattbussen vidare till den lilla staden San gill.